English
Français
Deutsch
Español
Italiano
Nederlands
Polski
Русский
Português
Hrvatski
Ελληνικα
简体中文
العربية
En av de vanligaste anledningarna till att personer söker råd hos sin läkare är att de uppmärksammar sina egna hjärtslag eller hjärtklappning. Vi blir alla medvetna om våra hjärtslag då och då – oftast efter träning, när vi är nervösa, eller kanske när vi är sjuka och har en infektion. Dessa symtom är förståeligt nog oroväckande, men det är viktigt att komma ihåg att de inte alltid rör sig om en hjärtsjukdom.
Termen hjärtklappning omfattar ett brett spektrum av hjärtrytmer, och däribland en medvetenhet om en normal hjärtrytm som kan kännas mer kraftfull eller något snabbare än normalt. Andra vanliga symtom är medvetenhet om en oregelbunden hjärtrytm – i form av antingen missade, uteblivna eller ojämna hjärtslag.
I mindre vanligt förekommande fall kan det handla om en känsla av ett mycket snabbt hjärtslag, som antingen är ”fladdrande”, eller en känsla av att hjärtat ”rusar”. Det finns olika orsaker till dessa presentationer, men här kommer vi att koncentrera oss på de som är förknippade med förmaksflimmer.
Även om uppmärksammandet på en förändring i hjärtrytmen utgör ett viktigt kännetecken på förmaksflimmer, kan det vara så att ett stort antal personer inte uppmärksammar någon förändring i sin hjärtrytm. Individer kan istället vara antingen asymtomatiska eller uppleva andra symtom, som t.ex. andnöd, trötthet, obehag i bröstet eller yrsel.
I vår moderna tid med smartklockor, tränings- och konditionsappar, (eller när du går på ett gym), kanske du har uppmärksammats på en potentiell abnormitet i hjärtrytmen som du inte varit medveten om. Detta orsakar ofta stor oro och det bör noteras att dessa enheter inte alltid är korrekta och har en låg tröskel när det gäller att rapportera avvikelser.
Hjärtklappning vid förmaksflimmer
Det viktigaste kännetecknet på förmaksflimmer är att hjärtslagen är oregelbundna – pausen mellan varje slag varierar på ett oförutsägbart sätt, vilket ger upphov till termen ”oregelbundet oregelbunden”. Du kanske blir medveten om detta genom en känsla av hjärtfladder eller ojämna hjärtslag, och att du i synnerhet upplever starkare hjärtslag som sker oregelbundet.
Du eller din läkare kan eventuellt upptäcka denna oregelbundenhet vid pulstagning. Det finns emellertid andra bakomliggande orsaker till de symtom som beskrivs ovan. Det kan till exempel handla om extra eller ektopiska hjärtslag som ofta gör det svårt att sätta en definitiv diagnos utan att en registrering görs av hjärtslagen (även känd som ett elektrokardiogram – EKG) när symtomen uppstår. Detta kan också vara fallet när hjärtfrekvensen är särskilt snabb och det kan vara omöjligt för dig eller din läkare att avgöra om rytmen är oregelbunden vid undersökning av enbart pulsen (se avsnitt om supraventrikulär takykardi).
Hjärtklappning på grund av förmaksflimmer kan vara ”ihållande”. Detta innebär att hjärtklappning fortsätter antingen i sju dagar eller längre (ofta fram till ett medicinskt ingrepp, såsom kardioversion, utförs för att försätta hjärtat tillbaka till en normal rytm), eller fram tills att en ”paroxysmal” inträffar, vilket innebär att hjärtklappning fortsätter under en period fram tills dess att hjärtat spontant återgår till en normal rytm.
I synnerhet när hjärtfrekvensen är snabb kan episoder av förmaksflimmer vara mycket besvärande och funktionsnedsättande, antingen på grund av själva upplevelsen av rytmen, eller på grund av de associerade symtomen i form av andfåddhet, yrsel, blackouter eller bröstsmärta. Sådana episoder kräver omedelbar medicinsk behandling.
Upplevelsen av oregelbundna hjärtslag hos patienter med långvarigt förmaksflimmer och ”permanent” hjärtrytm kan minska spontant över en period av veckor till månader, eller med hjälp av behandling för att få hjärtfrekvensen under kontroll.
Läkarbesök
Innan du besöker din läkare är det bra att du för en journal över dina symtom och särskilt registrerar eventuella associerade kännetecken, som t.ex. bröstsmärta eller andfåddhet, dess varaktighet och eventuella utlösande orsaker (till exempel motion, alkohol eller koffein).
Om upplevelsen av hjärtklappning fortgår kontinuerligt, kan en diagnos ofta ställas med hjälp av EKG-mätning på kliniken när du befinner dig i vila. Men om symtomen är intermittenta och inte förekommer när du besöker din läkare, kanske det inte går att ställa en definitiv diagnos på detta sätt.
Orsaken till hjärtklappning fastställs genom en hjärtspårning som genomförs när man upplever symtom. Därför kan du utrustas med, eller få, en registreringsenhet för EKG-mätning när du är symtomatisk.
Om symtomen är mer sällsynta kan en liten monitor, som implanteras under huden (den kallas ”Implantable Loop Recorder” – ILR), behövas för att övervaka hjärtfrekvensen under flera års tid, eller fram tills att symtomen återkommer.
