Tobakscigaretter
Rökning är den viktigaste hälsoriskfaktorn för hjärtsjukdomar som kan undvikas. Rökning orsakar åderförkalkning (vaskulär förkalkning) och förträngning av hjärtartärer (kranskärl), vilket i slutändan leder till hjärtinfarkt och plötslig hjärtdöd.
Dessutom står rökning för 27 % av alla cancerfall och är direkt kopplad till 700 000 förtida dödsfall i Europa varje år. I de flesta europeiska länder har antalet rökare gått ned eller minskat under de senaste årtiondena. År 2020 var emellertid 25 % av den europeiska befolkningen som helhet, och upp till 29 % av 15-24-åringarna rökare.
Nuförtiden behöver ingen övertygas om de negativa effekterna av rökning. Det är mindre känt bland befolkningen i allmänhet att rökare löper en klart ökad risk för förmaksflimmer. Till skillnad från utvecklingen av kärlsjukdomar är det mindre känt på vilket sätt rökning bidrar till detta fenomen. Det är dock tydligt att rökare löper 1,5 till 2 gånger högre risk att utveckla förmaksflimmer under sin livstid i jämförelse med icke-rökare.
Risken ökar beroende på hur pass mycket en person röker och hur många år han eller hon har rökt. Att sluta röka minskar risken, men risken är fortfarande betydligt högre jämfört med någon som aldrig har rökt. Så, budskapet är alltså: börja aldrig röka!
Rökning bidrar dessutom till tillstånd som ökar risken för förmaksflimmer, såsom vissa lungsjukdomar (t.ex. kol – kronisk obstruktiv lungsjukdom), sömnapné, ischemisk hjärtsjukdom och hjärtsvikt.
Behandling av dessa riskfaktorer utgör en del av åtgärderna mot förmaksflimmer. Att sluta röka har en gynnsam effekt på dessa riskfaktorer och därmed en indirekt gynnsam effekt när det gäller att förebygga förmaksflimmer.
Det är också känt att passiv rökning ökar risken för förmaksflimmer. Risken ökar avsevärt, särskilt när exponeringen sker i en yngre ålder. Andrahandsrökning (eller passiv rökning) under graviditet och barndom innebär en ökad risk för förmaksflimmer på upp till 40 %.
E-cigaretter
Antalet e-cigarettrökare har ökat i betydande grad sedan 2007. Detta sätt att röka förväntas hjälpa människor att sluta röka helt och betraktas som säkrare än den klassiska tobakscigaretten. Dessa apparater är fria från de typiska förbränningsprodukterna, såsom den skadliga kolmonoxiden, och många viktiga cancerframkallande ämnen.
Det saknas dock fortfarande stora studier som undersöker den långsiktiga effekten av e-cigarettrökning på hjärt- och kärlhälsan, inklusive en möjlig ökad risk för förmaksflimmer.
Några få fall har beskrivits i litteraturen där e-cigarettrökning kan associeras med förekomsten av förmaksflimmer. Uppgifterna är dock fortfarande begränsade, och det har förvisso inte ännu påvisats, huruvida denna eventuella ökade risk relaterar till nikotin eller andra avgasämnen från e-cigaretten.
Många emissioner som genereras av e-cigaretten, genom att en kombination av vatten, aromer, lösningsmedel och nikotin värms upp, har ännu inte studerats.
Behandling med nikotinersättning
Nikotin är den mest studerade komponenten framtill dagens datum, men sambandet mellan nikotin och förmaksflimmer är ännu inte tydligt. Det finns några tillgängliga korttidsstudier om behandling med nikotinersättning, som t.ex. nikotinplåster. Detta verkar dock inte påvisa en klart ökad risk för utveckling av förmaksflimmer.