Hur man förhindrar stroke

Varför riskerar jag att få stroke?

Vid förmaksflimmer minskar förmakskontraktionen, vilket orsakar långsammare blodflöde eller till och med stagnation av blodflödet, vilket kan leda till proppar. Denna propp kan sedan släppas ut i cirkulationssystemet vilket leder till stroke eller systemisk emboli. Risken för koagulationsbildning är högre om vissa komorbiditeter som till exempel högt blodtryck eller högre ålder föreligger. För att förhindra stroke hos högriskpatienter rekommenderas oftast blodförtunnande medel (antikoagulantia). Din läkare kommer att beräkna din risk och förklara fördelarna och de eventuella riskerna med att ta en blodförtunnande medicin med dig. Du bör tillsammans bestämma (”delat beslutsfattande”) om du ska börja ta ett sådant läkemedel eller inte.

Om du vill veta mer om delat beslutsfattande gällande antikoagulation och varför det är viktigt för dig att delta aktivt i beslutet, vänligen läs följande artikel som är speciellt skriven för patienter:

 

Hur stor är risken att jag ska få stroke?

Din läkare har förmodligen talat med dig om risken för stroke i samband med förmaksflimmer. Detta beräknas med hjälp av poängen CHA2DS2- VASc-poäng. Följande tillstånd ökar risken: hjärtsvikt – 1 poäng, högt blodtryck – 1 poäng, ålder ≥ 65 – 1 poäng, ≥ 75 – 2 poäng, diabetes – 1 poäng, tidigare stroke eller transitorisk ischemisk attack – 2 poäng, kärlsjukdomar (perifer arteriell sjukdom, tidigare hjärtinfarkt, aortaaterom) – 1 poäng och även kvinnligt kön ger 1 poäng.

Beroende på antalet poäng och därmed CHA2DS2-VASc–poäng, ökar risken för stroke från 1,3 % årligen (vid CHA2DS2-VASc-poäng =1) till 15,2 % årligen (vid CHA2DS2-VASc-poäng = 9).

Bedöm risken för stroke om du har förmaksflimmer – onlinekalkylator

Vissa personer får förmaksflimmer som slutar spontant och vissa av dessa är asymtomatiska. Beroende på risken för stroke kan du behöva antikoagulantia under hela livet även efter att din rytm har återställts till det normala.

Blodförtunnande medel (antikoagulantia)

Blodförtunnande medel är läkemedel som förlänger tiden för blodkoagulering och förhindrar bildning av tromboser (blodproppar). Blodförtunnande medel kan vara vitamin K-antagonister eller orala antikoagulantia som inte är vitamin K-antagonister, även kallade nya orala antikoagulantia (NOAK), eller direkta orala antikoagulantia (DOAK).

Vitamin K-antagonister
(warfarin, acenokumarol, fenprokumon)
Vitamin K-antagonister är de äldsta antikoagulanserna. De minskar blodets förmåga att koagulera. Om din läkare ordinerar något av dessa läkemedel ska du noggrant följa din läkares anvisningar.

Du måste ta blodprover regelbundet för att kontrollera läkemedlets blodförtunnande effekt. Detta mäts med “INR” (international normalized ratio) eller internationell normaliserad kvot. Hos dem som inte tar antikoagulantia brukar blodet koagulera med en INR på cirka 1. För att minska risken för stroke hos patienter med förmaksflimmer bör INR vara mellan 2 och 3. Beroende på denna mätning kommer läkemedelsdosen att anpassas individuellt. Det är av yttersta vikt att utföra detta blodprov regelbundet för att säkerställa att den dos du använder är korrekt och att du inte är i riskzonen. Dosen som används kan variera från person till person och över tid.

Det är också viktigt att veta att livsmedel som innehåller stora mängder vitamin K kan motverka vitamin K-antagonister. Om din diet innehåller höga doser av vitamin K, kommer du förmodligen att behöva ta mer av det blodförtunnande läkemedlet.

NOAK
Bland läkemedlen finns dabigatran, rivaroxaban, apixaban och edoxaban. De har kortare effekt än vitamin K-antagonister och kräver vanligtvis inte regelbundna blodprover eller övervakning av din läkare.

Om du ordineras NOAK måste din njurfunktion övervakas av din läkare. Om njurfunktionen försämras kan läkemedelsdosen behöva sänkas.

Dessa läkemedel kan användas utan övervakning av INR och påverkas inte av mat, andra läkemedel eller alkohol. Dabigatran och apixaban tas två gånger dagligen och rivaroxaban och edoxaban kan tas en gång dagligen. Det är ytterst viktigt att en NOAK tas varje dag enligt anvisningar från din läkare.

Biverkningar

Risk för blödning (med antikoagulans)

Den vanligaste biverkningen som uppträder med alla blodförtunnande läkemedel är blödning. I de flesta fall är blödningen inte allvarlig, såsom blåmärken eller mindre näsblod. Cirka 1-2 % av dem som får blodförtunnande medel kommer att utveckla allvarligare blödningar som kan kräva blodtransfusion och att den blodförtunnande behandlingen avbryts. Den allvarligaste blödningsbiverkningen från blodförtunnande läkemedel är en blödning i hjärnan, kallad ”intrakraniell blödning”. Om du är orolig för risken för blödning i samband med din blodförtunnande medicin, bör du diskutera detta med din läkare. Din läkare kommer att bedöma din individuella risk för stroke och väga blödningsrisk mot blodförtunnande läkemedel.

Din läkare kan med hjälp av en riskpoäng beräkna blödningsrisken innan du erbjuds ett av de blodförtunnande läkemedlen. Ett exempel på en vanligt förekommande blödningsriskpoäng är HAS-BLED-poängen.

Bedöm din blödningsrisk, om du tar blodförtunnande läkemedel – onlinekalkylator

 

LAA-ockluderare
Din läkare kan också föreslå en procedur för att blockera vänstra förmakets bihang (en påse i den vänstra övre kammaren i hjärtat) där blodproppar ofta bildas.

Själva ingreppet utförs perkutant, med lokalbedövning. En kateter förs in genom en ven i ljumsken och placeras i den övre vänstra kammaren (vänster förmak). En pluggliknande enhet (ockluderare för det vänstra förmakets bihang) förs in i bihanget hopfälld och fälls ut så att det helt ockluderar hålrummet i det vänstra förmakets bihang. Huvudsyftet med att stänga det vänstra förmakets bihang är att förhindra att tromboser förflyttar sig från det vänstra förmakets bihang till vänster förmak och kammare. Denna procedur rekommenderas huvudsakligen till patienter som har en ökad risk för blodproppar och en kontraindikation för antikoagulans på grund av mycket hög blödningsrisk (ofta på grund av tidigare livshotande blödningshändelser).

 

Översättningen av denna webbplats för patienter har granskats av dr Dritan Poci (utsedd av Arbetsgruppen för arytmi)

---

Relaterade sidor

• Användbara tester
• Återställa en normal hjärtrytm och förhindra återfall
• Kontrollera hjärtfrekvensen (frekvenskontroll)
• Vad är en elkonvertering?
• Ablation av förmaksflimmer
• Pacemaker och AV-node(knutan) eller His-bundle-ablation
• Hur man förhindrar stroke
• Hur man förhindrar hjärtsvikt
• Hur man förhindrar återfall