Din husl\u00e4kare \u00e4r ofta den f\u00f6rsta kontakten f\u00f6r fr\u00e5gor om din allm\u00e4nna h\u00e4lsa. Om dina besv\u00e4r handlar om din hj\u00e4rth\u00e4lsa, s\u00e5 kan din husl\u00e4kare h\u00e4nvisa dig till en hj\u00e4rtspecialist, eller kardiolog som det ocks\u00e5 heter. En typ av hj\u00e4rtspecialist kallas elektrofysiologer, det \u00e4r en kardiolog som specialiserar sig p\u00e5 den specifika hanteringen av hj\u00e4rtrytmrubbningar.<\/p>\n
<\/p>\n
F\u00f6rsta steget \u00e4r att ta reda p\u00e5 om det finns en orsak till ditt f\u00f6rmaksflimmer. Det sker genom en serie unders\u00f6kningar, vilken\/vilka som v\u00e4ljs beror p\u00e5 just ditt behov och ditt fysiska tillst\u00e5nd.<\/p>\n
Ett elektrokardiogram eller EKG \u00e4r ett test som registrerar ditt hj\u00e4rtas elektriska aktivitet och rytm. EKG-unders\u00f6kningen\u00e4ricke-invasiv, \u00a0sm\u00e4rtfri och kan utf\u00f6ras p\u00e5 sjukhuset eller av din l\u00e4kare. Unders\u00f6kningen tar cirka fem minuter att genomf\u00f6ra. Elektroder, som ser ut som sm\u00e5 klisterm\u00e4rken, f\u00e4sts p\u00e5 armar, br\u00f6st och ben och EKG-apparaten registrerar sedan din hj\u00e4rtrytm och visar den som v\u00e5gor p\u00e5 en bildsk\u00e4rm eller p\u00e5 papper.<\/p>\n
Om man misst\u00e4nker f\u00f6rmaksflimmer, men det enbart varar en kort tid, s\u00e5 kan man \u00f6vervaka hj\u00e4rtats rytm med en monitor. Vid l\u00e5ngtidsregistrering av hj\u00e4rtatsrytm f\u00e4sts vanligen ett antal elektroder p\u00e5 br\u00f6stkorgen och ansluts med sladdar till en b\u00e4rbar \u00f6vervakningsenhet som kl\u00e4ms fast p\u00e5 ett b\u00e4lte eller b\u00e4rs p\u00e5 ett band runt halsen. Monitorn \u00f6vervakar ditt hj\u00e4rta under en f\u00f6rutbest\u00e4md tidsperiod, vanligen 24 till 48 timmar. P\u00e5 senare tid har vissa sjukhus anv\u00e4nt ett EKG-pl\u00e5ster med vattent\u00e4tt lim som kan b\u00e4ras i 7-14 dagar.<\/p>\n
Hj\u00e4rtultraljud (transtorakal ekokardiografi) kan anv\u00e4ndas f\u00f6r att ta r\u00f6rliga bilder av ditt hj\u00e4rta, bed\u00f6ma hj\u00e4rtats storlek, pumpf\u00f6rm\u00e5ga och \u00a0hj\u00e4rtklaffarnas funktion. Unders\u00f6kningen \u00e4r \u00a0sm\u00e4rtfrioch tar 15-20 minuter.<\/p>\n
Ibland kan en l\u00e4kare beh\u00f6va se ditt hj\u00e4rta fr\u00e5n ett annat perspektiv. D\u00e5 anv\u00e4nds ett transesofageal ekokardiografi eller \u201dTEE\u201d. Man f\u00e5r d\u00e5 sv\u00e4lja en b\u00f6jbar slang som f\u00f6rs in\u00a0 genom munnen och matstrupen, vilken genom ultraljud kan ta fram detaljerade bilder av hj\u00e4rtat.<\/p>\n
Om din l\u00e4kare misst\u00e4nker att du har diabetes kan du f\u00e5 l\u00e4mna blodprover f\u00f6r att uppt\u00e4cka sjukdomen. Du kan beh\u00f6va noggrann \u00f6vervakning av ditt blodtryck. Om du snarkar kraftigt, slutar andas under korta perioder under natten och somnar under dagen kan din l\u00e4kare remittera dig till en s\u00f6mnstudie f\u00f6r att unders\u00f6ka om du har obstruktiv s\u00f6mnapn\u00e9. Om du \u00e4r \u00f6verviktig kan din l\u00e4kare ge r\u00e5d om tr\u00e4ning, kosth\u00e5llning och viktminskning.<\/p>\n
<\/p>\n
F\u00f6r att behandla f\u00f6rmaksflimmer kan l\u00e4kemedel anv\u00e4ndas, s\u00e5 kallade antiarytmika, vilka kan \u00a0\u00e5terst\u00e4lla hj\u00e4rtats naturliga hj\u00e4rtrytm och kontrollera hur snabbt hj\u00e4rtat sl\u00e5r. Vilken typ av antiarytmika som rekommenderas beror p\u00e5 vilken typ av f\u00f6rmaksflimmer du har, hur friskt ditt hj\u00e4rta \u00e4r, vilka andra l\u00e4kemedel du har \u00a0och eventuella biverkningar av dessa.<\/p>\n
<\/p>\n
Elkonvertering \u00e4r en behandling som utf\u00f6rs f\u00f6r att \u00e5terst\u00e4lla en onormal hj\u00e4rtrytm till en normal rytm. Elkonvertering utf\u00f6rs bara p\u00e5 m\u00e4nniskor som har f\u00f6rmaksflimmer d\u00e4r man vill att rytmen skall \u00e5terst\u00e4llas mycket snabbt, eftersom tillst\u00e5ndet \u00e4r extremt obehagligt, eller s\u00e5 har de haft f\u00f6rmaksflimmer under flera dagar och kan inte \u00e5terg\u00e5 till en normal rytm p\u00e5 egen hand. En elektrisk st\u00f6t skickas av en defibrillator genom tv\u00e5 pl\u00e5ster, en p\u00e5 framsidan och en p\u00e5 sidan eller baksidan av br\u00f6stet. Innan st\u00f6ten avges s\u00f6vs eller sederas patienten kraftigt s\u00e5 att de inte k\u00e4nner av st\u00f6ten.<\/p>\n
<\/p>\n
Ablation \u00e4r en behandling av f\u00f6rmaksflimmer d\u00e4r man med hj\u00e4lp av kyla eller v\u00e4rmebehandling skapar \u00e4rr i f\u00f6rmaken, vilka verkar elektriskt isolerande och d\u00e4rigenom f\u00f6rhindrar spridning av de onormala elektriska impulser som orsakar den onormala rytmen. Ablation av f\u00f6rmaksflimmer anv\u00e4nds ofta n\u00e4r l\u00e4kemedel eller andra behandlingar visar sig vara ineffektiva, men f\u00f6r vissa patienter kan det ocks\u00e5 anv\u00e4ndas som f\u00f6rstabehandling. Behandlingen utf\u00f6rs genom att f\u00f6ra in tunna instrument, kallade katetrar, i en ven h\u00f6gst upp p\u00e5 benet (i ljumsken) och d\u00e4rifr\u00e5n f\u00f6ra katetrarna upp\u00e5t tills de n\u00e5r hj\u00e4rtats insida. Ingreppet tar n\u00e5gra timmar och kan g\u00f6ras med lokalbed\u00f6vning och sedering eller i narkos. Ablationer utf\u00f6rs p\u00e5 h\u00f6gspecialiserade sjukhus av elektrofysiologer.<\/p>\n
<\/p>\n
En stroke intr\u00e4ffar n\u00e4r blodtillf\u00f6rseln till hj\u00e4rnan antingen har f\u00f6rs\u00e4mrats kraftigt eller avskurits och hj\u00e4rncellerna blir skadade eller d\u00f6r. F\u00f6r att bibeh\u00e5lla en god hj\u00e4rnh\u00e4lsa kr\u00e4ver hj\u00e4rnan ett kontinuerligt fl\u00f6de av blod som transporterar dit syre och viktiga n\u00e4rings\u00e4mnen.<\/p>\n
F\u00f6r att undvika risken f\u00f6r stroke rekommenderas en kombination av regelbunden motion, en h\u00e4lsosam kost, att undvika r\u00f6kning och alkohol och att hantera underliggande sjukdomstillst\u00e5nd s\u00e5som h\u00f6gt blodtryck och diabetes.<\/p>\n
F\u00f6rmaksflimmer kan orsaka en stroke direkt. Vid f\u00f6rmaksflimmer kan blodfl\u00f6det i v\u00e4nster f\u00f6rmak sakta ner s\u00e5 mycket att blodet kan b\u00f6rja koagulera. Om en blodpropp bildas och sedan lossnar och pumpas ut ur hj\u00e4rtat, kan den g\u00e5 genom blodomloppet upp till hj\u00e4rnan, d\u00e4r den kan komma att blockera en art\u00e4r och orsaka en stroke. Hos personer med f\u00f6rmaksflimmer som l\u00f6per stor risk att drabbas av stroke anv\u00e4nds medicinering som vanligtvis kallas \u201dblodf\u00f6rtunnande l\u00e4kemedel\u201d f\u00f6r att f\u00f6rebygga risken f\u00f6r blodproppar. Exempel p\u00e5 s\u00e5dana l\u00e4kemedel \u00e4r waran (en K-antagonistvitamin) eller direkta orala antikoagulantia (DOAC), som Apixaban, Dabiagtran, Rivaroxaban och Edoxaban. Din l\u00e4kare kommer att hj\u00e4lpa dig att avg\u00f6ra om du \u00e4r en h\u00f6griskpatient som beh\u00f6ver skydd, genom att ber\u00e4kna dina CHADS-VASc-po\u00e4ngen och ger dig sedan r\u00e5d om det b\u00e4sta blodf\u00f6rtunnande l\u00e4kemedlet f\u00f6r dig.<\/p>\n
<\/p>\n
F\u00f6r personer med kontinuerligt f\u00f6rmaksflimmer (ih\u00e5llande eller permanent) \u00e4r det viktigt att se till att pulsen inte \u00e4r st\u00e4ndigt f\u00f6r h\u00f6g. Din l\u00e4kare kommer att testa din vilopuls och vid behov ordinera l\u00e4kemedel f\u00f6r att sakta ner den.<\/p>\n
<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Din husl\u00e4kare \u00e4r ofta den f\u00f6rsta kontakten f\u00f6r fr\u00e5gor om din allm\u00e4nna h\u00e4lsa. Om dina besv\u00e4r handlar om din hj\u00e4rth\u00e4lsa, s\u00e5 kan din husl\u00e4kare h\u00e4nvisa dig till en hj\u00e4rtspecialist, eller kardiolog som det ocks\u00e5 heter. En typ av hj\u00e4rtspecialist kallas elektrofysiologer, det \u00e4r en kardiolog som specialiserar sig p\u00e5 den specifika hanteringen av hj\u00e4rtrytmrubbningar. […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":13,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"templates\/parent.php","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[62],"tags":[],"class_list":["post-1479","page","type-page","status-publish","hentry","category-vad-kan-min-lakare-gora"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.afibmatters.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1479","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.afibmatters.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.afibmatters.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.afibmatters.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.afibmatters.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1479"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/www.afibmatters.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1479\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4906,"href":"https:\/\/www.afibmatters.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1479\/revisions\/4906"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.afibmatters.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1479"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.afibmatters.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1479"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.afibmatters.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1479"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}