Vad är förmaksflimmer?

Förmaksflimmer är ett tillstånd i hjärtat som orsakar en oregelbunden och ofta onormalt snabb puls. En normal vilopuls bör vara regelbunden och mellan 60 och 100 slag per minut, men patienter med förmaksflimmer kan ofta ha en vilopuls på 100 till 120 slag per minut eller ännu högre i vissa fall.

Förmaksflimmer är den vanligast förekommande hjärtrytmrubbningen och drabbar cirka 1 % av befolkningen. Det är sällsynt att unga människor utvecklar förmaksflimmer, men cirka 5 % av alla över 65 år och 10 % av alla över 80 år är drabbade av tillståndet.

Normal hjärtrytm

Vid ett normalt hjärtslag dras hjärtats väggar ihop sig för att tvinga ut blod ur hjärtat och ut i blodomloppet. När hjärtmuskeln slappnar fylls hjärtat med blod igen – samma process upprepas varje gång hjärtat slår.

Så påverkar förmaksflimmer hjärtat

Förmaksflimmer inträffar när onormala elektriska impulser plötsligt i hjärtats övre hålrum (förmaken). Det gör att förmaken drar ihop sig oregelbundet och ibland för snabbt för att hjärtmuskeln ska kunna slappna av ordentligt mellan sammandragningarna – vilket minskar hjärtats prestanda och effektivitet.

Orsakerna till förmaksflimmer är inte helt kända och även om det vanligtvis inte är ett livshotande tillstånd i sig, kan det hos vissa människor vara ett allvarligt medicinskt tillstånd som kan kräva omedelbar behandling. En av orsakerna till det är att förmaksflimmer ökar risken för att utveckla blodproppar i hjärtats övre kammare vilka kan pumpas ut och skickas vidare till andra organ. Om dessa proppar blockerar artärer till andra organ, som hjärnan, kan de stoppa blod och syre från att levereras och orsaka betydande skador, såsom en stroke.

Typer av förmaksflimmer

Förmaksflimmer kan definieras på olika sätt beroende på episodernas längd och frekvensen med vilket det återkommer. Paroxysmalt förmaksflimmer är episoder som kommer och går och vanligtvis varar mindre än sju dagar, men som hos många bara varar i några minuter eller timmar. Episoder av persisterande eller ihållande förmaksflimmer varar längre än sju dagar, medan långvarigt bestående förmaksflimmer kan pågå kontinuerligt under ett år eller längre. Permanent förmaksflimmer innebär att tillståndet har konstaterats vara beständigt och inga försök görs för att bli av med det.

Symtom på förmaksflimmer

Symtom på förmaksflimmer inkluderar hjärtklappning, yrsel, andnöd och trötthet. Att ha hjärtklappning innebär att man är medveten om sina hjärtslag och vid förmaksflimmer känns det som att hjärtat fladdrar eller slår oregelbundet och kaotiskt. Andra symtom inkluderar tryck över bröstet, andfåddhet eller bara en allmän orkeslöshet.

Komplikationer vid förmaksflimmer

Många människor med förmaksflimmer är omedvetna om att de har sjukdomen eftersom den i vissa fall inte ger några symtom. Brist på symtom betyder dock inte att risken för blodproppar och stroke är mindre. Risken hos patienter med förmaksflimmer att drabbas av en stroke är fyra till fem gånger högre än för de som inte har tillståndet. Stroke är därför vanligare hos personer som inte vet att de har förmaksflimmer och inte tar några strokeförebyggande läkemedel.

Om pulsen är mycket hög dygnet runt under flera veckors tid kan det dessutom försvaga hjärtmuskeln och orsaka hjärtsvikt, ett tillstånd där ditt hjärta inte kan pumpa tillräckligt med blod genom kroppen för att tillgodose kroppens behov.

Det här avsnittet på webbplatsen ger detaljerad information om hjärtats anatomi, hur det påverkas negativt av förmaksflimmer, information om olika typer av förmaksflimmer och i vilken utsträckning varje typ påverkar patienter.